Kanske borde du starta en blogg...?

Året är 2007. Mitt hår är sönderblonderat, ganska kort och stripigt. När jag ser migsjälv i spegeln är jag långt ifrån nöjd, håret är mitt största komplex. Varför varför klippte jag av mitt midjelånga, tjocka, gyllene hår och färgade det brunt? Varför permanentade jag det två gånger och förlorade två tredjedelar av hårmanen? Jag klär mig i svarta leggings och färgglada klänningar från H&M och Gina tricot.
Ebba Von Sydow är chefsredaktör på veckorevyn och skriver modereportage om att det numera är ok att bära klänning till VARDAGS igen!
Stickade korta klänningar med tillhörande accessoarer pryder sidorna i veckorevyn och mitt hjärta dunkar hårt.
Jag upptäckte bloggarna ett år tidigare och jag följer slaviskt Sigrids mode. Drömmer mig bort till hennes vintagevärld som är full med drömmiga klänningar, bohemiskt hår och slitna Chloé väskor.
Helst vill jag starta en egen blogg men kommer aldrig till skott. Jag fattar inte vem som skulle vilja läsa min blogg...vem i hela världen?
År 2007 handlar mycket om andras syn på mig. Prestationsångest, komplex och ovisshet inför framtiden tillhör vardagen. MEN år 2007 blir också året då jag får nog!

Jag fattar ett beslut. Även om det kommer bli sjukt, jävla svårt och även om jag kommer falla i en miljon gropar på vägen så ska jag banne mig jobba på en enda sak, nämligen att börja gilla mig själv på riktigt. Inte bara när jag känner mig smal, fått beröm av nån chef eller en komplimang om mitt utseende... nej jag menar PÅ RIKTIGT.

7 år senare skriver jag detta inlägg. En blogg är startad och jag skriver i första hand för migsjälv.
Jag gillar ju att skriva så why the hell not? Kanske blir det bara ett inlägg..eller 1000? Vem vet?
Håret är längre och brunt. En hellugg pryder min panna och eyelinern är på plats!
Jag lyssnar på en ny röst, en peppande röst, en polare, nån som hejar på mig hela tiden! En röst som inte slår utan som ger en klapp på axeln.

Kanske är det helt enkelt en mer vuxen och hel Anna?

Bisous/Anna